Herrlagets kapten, Daniel Zachrisson, väljer att lägga skorna på hyllan. En betydelsefull spelare, lagkamrat och ambassadör för handbollen kommer vara saknad när nästa säsong drar igång. Vi får ett samtal med Daniel om beslutet och vad som väntar för honom nu.

Du lägger skorna på hyllan efter denna säsong. Vad är det som ligger bakom beslutet?

Ja det stämmer, detta är ett beslut som har vuxit fram under en längre tid. Jag flaggade för detta redan när jag skrev på inför säsongen som var och har även haft en dialog med Andreas under hela våren. Jag känner att jag inte längre har drivet och viljan som krävs för att lägga så mycket tid som man ändå gör för att kunna fortsätta med en elitsatsning.

Bortsett från 1 år i Norge, har du spelat handboll i VästeråsIrsta HF och Irsta HF hela livet – vad är det som har gjort att du har stannat kvar?

Det finns väldigt många anledningar till att jag har stannat så länge som jag har gjort. För det första har jag spelat handboll med så otroligt många fina människor genom åren, man kommer in i omklädningsrummet med ett leende på läpparna dagligen.
Sedan har förutsättningarna för att utvecklas som handbollspelare i VästeråsIrsta varit otroligt bra, vårt upplägg i herrlaget har fungerat fantastiskt. Vi har en väldigt kompetent tränargrupp och jättefina möjligheter till fysträning och rehab. Klubben har alltid strävat uppåt också vilket jag tycker är viktigt. Inte att förglömma Björsa, den enda vad jag kan minnas som var med i/kring laget när jag själv blev uppflyttad till a-laget. Vad hade vi gjort utan honom?

Visste du tidigt att du ville satsa på en karriär som handbollsspelare eller har det funnits andra drömmar/tankar i livet?

Drömmen som liten var ju alltid att bli proffs – sedan om det var i handboll, fotboll eller hockey spelade inte så stor roll på den tiden. Jag provade på väldigt många idrotter (handboll, fotboll, hockey, innebandy, tennis, pingis, golf ja listan är lång) som ung och tyckte mycket om att titta på hockey trots att jag var långt ifrån någon talang själv och slutade sen väldigt tidigt. Men handbollen har ju såklart alltid funnits där och tagit en stor plats i mitt liv. Jag är uppvuxen i en handbollstokig släkt där jag hade både mamma och pappa som tränare som liten. När jag sedan kom upp i junioråldern och fick göra mina första handbollsträningar med a-laget var det dock bara handboll, och till viss del fotboll och golf på hobbynivå, jag fortfarande höll på med.

Något minne från karriären som du vill dela med dig av?

Det är väldigt svårt att bara välja ut ett minne. Jag har så många fina minnen från tiden både som ungdomsspelare och senior. Allt från ungdomsturneringarna jag spelat (Skadevi, Aluceum Cup och Partille), ICA-cupen finalsteg, Elitseriepremiären mot Guif borta med lillebrorsan i motståndarlaget. Ja det finns som sagt mycket roligt jag har fått uppleva.

Vad är din största framgång som handbollsspelare?

Största framgången och upplevelsen är ändå kvalspelet till Elitserien våren 2012 och i synnerhet matchen hemma mot Helsingborg när vi blev helt klara för avancemang. Jag minns faktiskt ingen specifik sekvens från matchen eller något slutresultatet mer än att vi vann. Däremot de överfulla läktarna då vi till och med hade fick ställa upp en extraläktare bakom avbytarbänkarna för att alla skulle få plats. Det enorma lyckorus man kände när vi firade segern med alla fans efter matchen nere på plan var helt fantastiskt.

Vad skulle du vilja hälsa unga spelare som vill gå i dina fotspår?

  • Spring hem
  • Ta alla lösa bollar
  • Stå upp för din lagkamrat 

Andreas Bamberg om Daniel:

Kapten Zachrisson väljer nu att lägga skorna på hyllan efter åtskilliga år som spelare och lagkapten i förening. Det är så klart väldigt tråkigt att Daniel väljer att sluta sin spelarkarriär och det är en spelare och människa som kommer vara otroligt saknad. I föreningens drygt 9 år långa liv så har Daniel varit lagkapten i 8 av dessa. Han har stått med oss i motgång och medgång, varit en fyr för oss när det har blåst motvind och alltid varit ett föredöme, både som spelare och ledare. Jag brukar jämföra Daniel med vår dieselmotor då han alltid är närvarande, alltid en hög leverans med mycket insats på träning och match. De otroligt få tillfällena han inte haft dagen så levererar han alltid ett gediget försvarsspel och klokt anfallsspel med få tekniska fel. 8 år som spelare i föreningen med en kontinuerligt hög målproduktion år efter år och en av de bästa man-manspelaren föreningen haft i försvaret. Stort tack för allt Zacke!